Horisontella perspektiv – handledning

Vid ansökan om regionala projektmedel ska en beskrivning göras för hur de horisontella perspektiven ska användas som verktyg för att nå projektets mål och resultat.

Perspektiven handlar om att bidra till en hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menar vi insatser som leder eller bidrar till ekologisk eller miljömässig (ex klimat, vatten, kemikalier och värdefulla landskap), ekonomisk (ex växande företag, ökad internationalisering och förnyelse i näringslivet) och social hållbarhet (ex integration, ungas delaktighet, kompetensförsörjning och jämställdhet).

Projekt som söker minst 500 000 kr i regionala projektmedel ska aktivt förhålla sig till minst ett av de horisontella perspektiven. Ett aktivt förhållningssätt innebär att projektet anger tydliga aktiviteter i sin projektansökan hur projektet avser att bidra till hållbar utveckling.

Det finns olika sätt att tillämpa de horisontella perspektiven beroende på projektets karaktär och det är därför viktigt att dessa blir en del av såväl planering som genomförande och uppföljning av projektet.

1. Ekologisk (miljömässig) hållbarhet

Ekologisk hållbarhet handlar huvudsakligen om minskade (negativa) utsläpp och minskad miljöpåverkan, samt effektivt resursutnyttjande av ex energi och råvaror. Utöver hushållning med resurser och energiförbrukning handlar det om transporter, hantering av avfall och kemikalier, biologisk mångfald, natur- och kulturmiljöer, osv.

Ekologisk hållbarhet i projekt

Att integrera ekologisk hållbarhet i ett projekt innebär att projektägaren redan i planeringen reflekterar över vilka konsekvenser projektet får för miljön och hur det på kort och lång sikt kan bidra till en bättre miljö. Ekologisk hållbarhet i projekt kan delas in i två delar:

  • projektets verksamhet: att säkerställa att projektet under projekttiden genomförs på ett miljösmart sätt för att inte bidra till negativ miljöpåverkan;
  • projektets inriktning: att säkerställa att projektets mål, resultat och effekter bidrar till en positiv förändring.

I projektansökan ska följande framgå

  • Beskriv utgångsläget för ekologisk hållbarhet inom projektets verksamhetsområde. Vilka utmaningar och möjligheter finns? (del 3 -  2a)
  • Beskriv hur aktiviteter som främjar ekologisk hållbarhet ingår i projektets aktiviteter. (del 3 - 2e)
  • På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter ekologisk hållbarhet? (del 3 - 2c)

Tips i projektplaneringen

  • Vilka naturresurser är projektet, regionen och det regionala näringslivet beroende av? Exempelvis: Skog, mineraler, vind, vatten, fossila bränslen, ekosystemtjänster?
  • Vilka och vad (luft, vatten, odlingslandskap, osv) påverkas av projektets aktiviteter? Jämför med frågan ovan. Handlar om att se det från olika synvinklar.
  • Påverkar projektet vattenförbrukning och/eller landskapets vattenhållande förmåga?
  • Hur kan projektet bidra till mer hållbar användning av naturresurserna, minskad användning av kemikalier och minskat avfall?
  • Bidrar projektet till ytterligare exploatering av naturmark eller vattenområde?
  • Hur kan projektet bidra till ökad resurseffektivitet hos målgruppen, till exempel effektivare återanvändning averial, energibesparing, vattenbesparing, minskade utsläpp, mer miljöanpassade transporter?
  • Tar projektet fram nya innovativa produkter och/eller tjänster som minskar påfrestningen på miljön?
  • Vilka aktörer i er närhet arbetar med miljöfrågor? Finns det möjlighet till erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring?
  • Arbetar ni med miljökrav vid upphandlingar?

2. Jämställdhet

Jämställdhet är en del av social hållbarhet och innebär att alla, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Ett jämställt samhälle är en viktig framgångsfaktor för regional utveckling. Att välja jämställdhet i planering och genomförande av projekt handlar om att använda jämställdheten som ett verktyg för att uppnå hållbar tillväxt. Forskningen visar att det finns tydliga samband mellan jämställdhet och tillväxt på fler sätt:

  • Jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare
  • Jämställdhet ökar den regionala attraktiviteten
  • Jämställdhet fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet
  • Jämställdhet ökar innovationsförmågan i företag och organisationer

Genom att välja ett jämställdhetsperspektiv på det regionala tillväxtarbetet väljer vi förnyelse, attraktionskraft, kvalitet och lönsamhet.

Jämställdhet i projekt

Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i ett projekt innebär att projektägaren försöker synliggöra kvinnors och mäns villkor och förhållanden och reflekterar över vilka konsekvenser projektet får för kvinnor, män, pojkar och flickor samt hur projektet på kort och lång sikt kan bidra till en ökad jämställdhet. Jämställdhet i projekt kan delas in i två delar:

  • projektets verksamhet: att säkerställa att projektet planeras, genomförs och följs upp på ett sätt som främjar ökad jämställdhet och synliggör kvinnor och mäns olika förutsättningar och erfarenheter, till exempel i gruppers sammansättning, bildspråk i intern och extern kommunikation, kompetens om jämställdhet och könsuppdelad statistik.
  • projektets inriktning: att säkerställa att projektets mål, resultat och effekter bidrar till en positiv förändring för jämställdhet inom projektets verksamhetsområde.

I projektansökan ska följande framgå

  • Beskriv utgångsläget för jämställdhet inom projektets verksamhetsområde. Vilka utmaningar och möjligheter finns? (del 3 - 2a)
  • Reflektera över målgruppen utifrån ett jämställdhetsperspektiv, har kvinnor och män olika förutsättningar, vad beror de på? Kort och gott, hur kan kvinnor, män, pojkar och flickor påverka, samt hur påverkas kvinnor, män, pojkar och flickor? (del 3 - 2d)
  • Reflektera över projektorganisationen utifrån ett jämställdhetsperspektiv, tillvaratas kvinnor och mäns kompetens på lika villkor, tas hänsyn till olika förutsättningar? (del 3 - 2g)
  • Beskriv hur aktiviteter som främjar jämställdhet ingår i projektet, finns särskilda insatser för att öka jämställdheten? (del 3 - 2e)
  • Indikatorer uppdelade på kvinnor och män, finns könsuppdelad statistik, hur kan den följas upp och vilket syfte? (del 3 - 5.4-5.5)
  • På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter jämställdheten och, på andra hållet, kan projektet genom medvetet arbete mot ökad jämställdhet bidra till bättre resultat och positiva effekter på sikt? (del 3 - 2l)

Tips i projektplaneringen

  • Vilken kompetens finns i projektägarens organisation runt jämställdhetsintegrering? Finns det planer på att förstärka kompetensen?
  • Vilka kompetenser och erfarenheter behövs i regionen och i ert projekt? Vilka personer eller grupper ingår i projektet, hur ska projektet få in deltagare med olika bakgrund som kan bidra med nya infallsvinklar och en bättre analys av möjligheter?
  • Har ni säkerställt en balanserad könsfördelning i projektorganisationen (projektledning, styrgrupp, arbets- och referensgrupper osv)?
  • Analys av verksamhetsområde/bransch i regionen utifrån kön. Vilka grupper arbetar inte i de branscher som berörs av projektet och varför ser det ut så?
  • Vilken målgrupp har projektet? Kan ni bredda målgruppen och nå ut till fler personer med olika kön? Vilka risker medför det om ni väljer bort vissa perspektiv eller grupper? Kan ni anpassa ert språk och era kommunikationskanaler till nya grupper?
  • Har ni tillgång till relevant könsuppdelad statistik att jämföra mot?
  • Kommer projektets resultat till nytta för flera olika grupper? Bidrar det till att bryta traditionella könsmönster?
  • Vilka aktörer i er närhet arbetar med jämställdhet? Finns det möjlighet till erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring?
  • Följer ni upp hur insatserna eller metoderna påverkar projektet? Ser ni till att effekterna av ert arbete går att mäta? Exempel på frågor om uppföljning kan vara: Vilka nya målgrupper har ni nått? Hur ser könsfördelningen ut? Hur har attityder förändrats?
  • Ställer ni krav på kompetens inom jämställdhet i alla upphandlingar?
  • För fler tips och rekommendationer besök gärna Jämställ.nu, ESI-support och SKL om jämställdhet.

Vanliga missuppfattningar och risker

  • Fokus på enbart det kvantitativa antalet kvinnor och män medan de kvalitativa analyserna saknas.
  • Jämställdhet blir en fråga för endast det ena könet.
  • Jämställdhetsarbetet resulterar enbart i någon enstaka aktivitet.

3. Mångfald

Mångfald kan inrymma perspektiv som till exempel etnisk tillhörighet, kön, könstillhörighet, funktionsvariationer, klass, sexuell läggning och ålder. Mångfald är ett eftersträvansvärt tillstånd där människor med ursprung i olika etniska och kulturella miljöer berikar samhället genom sina olika erfarenheter och där alla förmågor bejakas och tas tillvara. Att ett projekt har ett mångfaldsperspektiv innebär att var och en har möjlighet att bidra med sin unika erfarenhet och kompetens så att samhällets mångfald blir en fungerande helhet och gemensam tillgång.

Definitioner av mångfaldsbegrepp

Utländsk bakgrund definieras som en person som är utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar.

Funktionshinder eller funktionsnedsättning definieras i diskrimineringslagstiftningen som "varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada, eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå".

Tillgänglighet och användbarhet används för att beskriva vad som krävs för att personer med funktionshinder ska kunna delta på lika villkor som andra. Dels handlar det om att kunna nå och ta sig fram samt att kunna vara delaktig i en verksamhet.

Fysisk tillgänglighet är främst byggnader, utemiljö och transportmedel som måste vara utformade på ett sätt så att alla enkelt kan ta sig fram. Psykosocial tillgänglighet handlar om hur vi förhåller oss till varandra (bemötande) och om förståelse, medvetenhet och kunskap.

Informativ tillgänglighet innebär att informationen måste vara utformad på ett sätt så att alla kan tillgodogöra sig den. Kommunikativ tillgänglighet handlar om att skapa förutsättningar för delaktighet, möjlighet att kunna förstå, höra och delta i diskussioner.

Mångfald i projekt

Att ha ett mångfaldsperspektiv i ett projekt innebär att var och en har möjlighet att bidra med sin unika erfarenhet och kompetens så att samhällets mångfald blir en fungerande helhet och gemensam tillgång. Mångfald i projekt kan delas in i två delar:

  • projektets verksamhet: att säkerställa att projektet planeras, genomförs och följs upp på ett sätt som främjar ökad mångfald, till exempel olika gruppers sammansättning, bildspråk i kommunikation och kompetens gällande mångfald.
  • projektets inriktning: att säkerställa att projektets mål, resultat och effekter bidrar till en positiv förändring för mångfald i projektets verksamhetsområde.

I projektansökan ska följande framgå

  • Beskriv utgångsläget för mångfald inom projektets verksamhetsområde. Vilka utmaningar och möjligheter finns? (del- 3 - 2a)
  • Reflektera över målgruppen utifrån ett mångfaldsperspektiv. (del 3 – 2d)
  • Reflektera över projektorganisationen utifrån ett mångfaldsperspektiv. (del 3 – 2g)
  • Beskriv hur aktiviteter som främjar mångfald ingår i projektet. (del 3 – 2e)
  • På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter mångfald? (del 3 – 2l)

Tips i projektplaneringen

  • Genomför gärna en mångfalds-SWOT som underlag för projektbeskrivningen.
  • Har ni säkerställt kompetens i mångfald? Finns det planer på att förstärka kompetensen?
  • Hur ser projektets målgrupp ut när det gäller mångfald? Finns det relevant kunskap om målgruppen för projektet utifrån ett mångfaldsperspektiv?
  • Har ni tillgång till relevant statistik?
  • Har ni säkerställt att alla samverkande och deltagande aktörer i projektet har kunskap om att arbeta med mångfald?
  • Har ni säkerställt en mångfald i projektorganisationen (i styrgrupp och eventuella arbets- referens- deltagargrupper m.m.) samt att den möjliggör att projektet tar tillvara på kunskaper och erfarenheter från till exempel personer med olika etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder med flera?
  • Vilka strukturella förändringar avseende mångfald förväntas projektet bidra till?
  • Vilken kompetens finns i projektets organisation om likabehandling? Finns det planer på att förstärka kompetensen?

  • Vilka kompetenser och erfarenheter behövs i regionen och i ert projekt? Vilka personer eller grupper ingår i projektet, hur ska projektet få in deltagare med olika bakgrund som kan bidra med nya infallsvinklar och en bättre analys av möjligheter?
  • Speglas mångfald i projektorganisationen (projektledning, styrgrupp, arbets- och referensgrupper)?
  • Vilka branscher i regionen berörs av projektet? Vilka grupper av personer arbetar i dessa branscher utifrån bakgrund. Vilka grupper arbetar inte i dessa branscher? Och varför ser det ut så?
  • Vilken målgrupp har projektet? Kan ni bredda målgruppen och nå ut till fler personer med olika bakgrund? Vilka risker medför det om ni väljer bort vissa perspektiv eller grupper? Kan ni anpassa ert språk och era kommunikationskanaler till nya grupper?
  • Kommer projektets resultat till nytta för flera olika grupper? Bidrar det till att bryta traditionella mönster?
  • Vilka aktörer i er närhet arbetar med mångfald? Finns det möjlighet till erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring?
  • Ställer ni krav på mångfaldskompetens i alla upphandlingar?
  • Har ni tillgång till relevant statistik kring mångfald inom projektets verksamhetsområde och målgrupp?
  • Hur kommer projektet att bidra till ökad tillgänglighet för funktionshindrade (fysisk, psykosocial, informativ och kommunikativ tillgänglighet)?
  • Följer ni upp hur insatserna eller metoderna påverkar projektet? Ser ni till att effekterna av ert arbete går att mäta? Exempel på frågor om uppföljning kan vara: Vilka nya målgrupper har ni nått? Hur har attityder förändrats?
  • För fler tips och rekommendationer besök gärna Myndigheten för delaktighet och ESI-support.